Min luktar oxo fisk! » Samhälle

Vad är det för fel på en sjubladig blåsippa?

morpheo — Mon, 05 Jul 2010 15:08:42 +0000

Det dök upp en fråga på ett forum: “Vad är det för fel på en sjubladig blåsippa?”

Svaret:

Det är egentligen inget fel på den. Blåsippan är oftast tretalig i hyllet, d.v.s. tre stycken foderblad och sex kronblad. Bladen är dessutom tretaligt loberade. Det som har hänt, ett extra kronblad, kan bero på flera saker och behöver inte vara p.g.a. en genetisk defekt. Om så ändå är fallet, brukar de närmaste blåsippssyskonen, som kommer från samma jordstam, ha samma defekt. Om kromosomtalet har dubblats blir blåsippan helt enkelt fylld (alla organ dubblas i fenotypen).

Här kan det ha blivit en enstaka mutation som ger sju kronblad. En annan vanlig förklaring är att blomman blivit störd eller skadad under utvecklingen, t.ex. en frostskada eller en insektsskada, och därför hunnit börja bilda ett nytt kronblad. Om skadan visar sig vara harmlös, så kan både det skadade ämnet och det nya ämnet växa ut parallellt.

Utseendemässiga abnormiteter som den här påverkar inte fertiliteten om de inte har sin grund i en mer genomgripande genetisk förändring. I det här fallet är det inte så, din lilla blomma kan föröka sig som de andra.

Sverigedemokraterna har en blåsippa som symbol. En tämligen unik, sjubladig variant. En variant av en blomma som i de flesta förekommande fall är sexbladig i kronan. Alltså, om vi skojar till det lite och omvandlar detta till ren symbolpräglad dagspolitik så är Sverigedemokraterna ett parti som består av utseendemässigt abnorma, utvecklingsskadade och -störda individer som trots detta faktiskt är harmlösa och tillika äger möjlighet till fortplantning. Det förklarar ju på så många sätt varför svennepuckona, förlåt, Sverigedemokraterna – detta fäste för särskrivning, felstavning, rädsla och generell ointelligens – valt just den sortens blåsippa som sin symbol. Kanske är den till och med bättre än den nazianstrukna fackla, direkt stulen från British National Front, som de tidigare stoltserade med. Eller?

Än mer ironiskt är kanske att blåsippans frön uppenbarligen sprids av myror, de minsta av våra minsta, våra mest åsidosatta. Kanske bör politikerna se upp? Annars tycker jag å andra sidan att ett Sverige som inte kan förstå att en röst på alliansen innebär än mer instabilitet och än mer av den människoföraktande politik som förts de senaste fyra åren… ett sådant Sverige förtjänar antagligen vågmästrande blåsippor. Tyvärr.

sverigepsykopaterna, politik, riksdagsvalet, främlingsfientlighet, rasism, logotyper, humor, intressant?

sverigedemokraterna.de

Svenska @hamnarbetarna i blockad mot Israel!

morpheo — Sun, 20 Jun 2010 23:25:25 +0000

Då är det snart dags, den 23:e till den 29:e juni (ändrat spann) går Svenska Hamnarbetarförbundet ut i blockad mot israeliska skepp, laster och varor. I dessa inkluderas varor från Jaffa, Carmel, Top, viner från regionen samt halvfabrikat från Hälsans Kök. Det enda jag kan säga är “Äntligen!”. Jag stödjer blockaden fullt ut men är fortfarande inte tillfredsställd med den information som gått ut. Jag har en fråga, den tänker jag ställa direkt till hamnarbetarförbundet:

Hej.

Jag stödjer er blockad av israeliska skepp och varor fullt ut. Däremot undrar jag, med hänsyn taget till er som fackförbund och de aktieportföljer ni säkerligen har, om ni sett över era investeringar i företag som handlar med eller har verksamhet i Israel. Då tänker jag exempelvis på H&M, Caterpillar och de företag ni själva nämner i era utskick om blockaden.

Tyvärr hittar jag inget enkelt sätt att kontakta er via hemsidan så min förhoppning är att er facebook- och twitterkommunikation inte är lika enkelriktad.

Vänligen

Edit: Globalt manas det till en tredagars bojkott av Israel och varor därifrån.

Edit2: Hamn4an i Göteborg informerar om följande: “Svenska Hamnarbetarförbundet har beslut på att fackföreningen inte ska handla med aktier eller använda medlemmarnas pengar till annan spekulation. Därför har exempelvis Göteborgsavdelningen inget aktieinnehav i något företag.” Rent spontant känns det som att delar av den svenska fackföreningsrörelsen har en mycket att lära av hamnarbetarförbundet.

Edit3: “Svenska Hamnarbetarförbundet har inga som helst placeringar som kan vara i närheten av det som frågeställaren nämner. Vi har ingen aktieportfölj då vår placeringsfilosofi är betydeligt konservativare än så.” – direkt från källan.

Apropå Beatrice Ask…

morpheo — Thu, 10 Jun 2010 14:53:04 +0000

…så stretar jag fortfarande på med Gimp. Det kan vara lite komplicerat när du är så invand i Photoshop. Nåja.

Alliansfritt Sverige, Anna Troberg, Sagor från livbåten och Full mental straightjacket har alla smarta saker att säga på Asks inlägg hos TV4. Själv får jag bara vibbar till Judge Dredd, som både är polis, domare och bödel.

Jävla idioter, ni jagar ju vanliga familjer!

morpheo — Wed, 09 Jun 2010 14:39:39 +0000

You can blow out a candle
but you can’t blow out a fire
Once the flames begin to catch
the wind will blow them higher

“Om man ska spekulera kan det bero på att det är vackert väder, skolavslutning och lov. Det är många som är ute och festar.” - Bo Sundin, (M) ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. Jadå, Bo Sundin. Problemen beror säkerligen på vädret, skolavslutningen och det hägrande lovet. Det beror inte på ökade klyftor, högre utslagning, sämre samhälleligt ansvar, ungdomar som växer upp med föräldrar utan jobb, som själva drabbas av nerskärningar, som bor i områden så nergångna att de inte ens kan ägna sig åt studier även om de vill, där fritidssysselsättningen – i brist på annat – blir att gå med i kriminella gäng. Det är väldigt mycket svart eller vitt nu, men jag minns ett Malmö fyllt av aktiviteter, en skola ^{* (se not)} som brydde sig om sina elever även utanför skoltid, ett Malmö med fritidsgårdar i varje stadsdel. Notera: Plural – de fanns i anslutning till varje skola och erbjöd inte bara biljard, godis och kaffe utan även aktiviteter i form av teater, musik och så vidare. Såhär tjugo år senare verkar den typen av verksamheter äntligen vara på väg tillbaka. Jag har säkert missat något under tiden, det var länge sedan jag gick i grundskolan.

Det är beska piller ni sått, ni som oavsett partifärg fört den borgerliga politik som lett oss hit; det är en bitter gröda ni måste skörda.

Edit: Med skola menar jag givetvis skolväsende, inte de enskilda lärarna, assistenterna, rektorerna, fritidsledarna och -pedagogerna eller annan personal. För mig är det en självklarhet, kanske har jag varit otydlig. Det har jag säkert.

Personalen på skolorna i de olika rektorsområdena gör ett oerhört jobb under alltmer minskande resurser, i klasser som ökar i storlek år för år och tyvärr går dessa människor alltför ofta på knäna under alldeles för hög belastning. En del av det problemet tror jag är friskolorna – som tar resurser från den kommunala verksamheten och alltför ofta omsätter dessa i vinster rakt ner i ägarnas ficka (kontroversiell åsikt, antar jag), ett annat synes vara kommunaliseringen av skolan. Kan någon med bättre kunskap i frågan och insikt i ämnet uttala sig?

Jag har skrivit tidigare om problemen i stadsdelar med hög representation av låginkomsttagare, utslagenhet och eftersatt boende. Du hittar dem här och här. Intressant?

Lasse, Storstad, Jinge, Svensson, Röda Malmö, Copyriot har en intressant vinkel på det hela, Badlands Hyena brukar vara lysande – idag är inget undantag

AB, DN, DN, SvD, SvD, SDS, SDS, SDS, GP, GP

Till er som ska rösta!

morpheo — Tue, 08 Jun 2010 09:07:52 +0000

…och på sistone:

Hög arbetslöshet bland unga
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland den högsta i Europa (Eurostat) samtidigt har 40 000 komvuxplatser försvunnit mellan läsåren 2005/2006 och år 2008/2009 (Skolverket)

100 000 färre jobb
Regeringens ensidiga fokus på sänkta skatter har inte fungerat. Sedan regeringen tillträdde har antalet arbetslösa blivit över 100 000 fler. Sysselsättningen – mätt som andel – har minskat med 100 000 personer. (SCB)

Den rikaste procenten har fått 25 gånger mer
Den enskilda procentenhet (1 %) som tjänar bäst har fått lika mycket genom regeringens politik som 25 % av svenska folket tillsammans. (RUT)

Långtidsarbetslösheten biter sig fast
Antalet långtidsarbetslösa har ökat med 140 personer per dag det senaste året (SCB) Trots många arbetssökande misslyckas 1 av 5 rekryteringsförsök pg. att de arbetssökande saknar rätt kompetens (Svenskt Näringsliv).

100 miljarder i sänkta skatter
Redan har skatterna sänkts med närmare 100 miljarder kronor (RUT). Nu planerar man för att sänka skatten med ytterligare 100 miljarder kronor. (sammanställning av de borgerliga partiernas utspel)

25 000 färre jobb i välfärden
Under det senaste året har antalet anställda i välfärden – oavsett driftsform – blivit uppskattningsvis cirka 25 000 färre (SCB)*

(M) är ett socialbidragsparti
Socialbidragen ökar i mer än 90 procent av landets kommuner. (Socialstyrelsen)

70 000 fler i utanförskap
Det är över 70 000 personer fler i utanförskap än vid valet. Detta gäller både om man räknar som moderaterna gjorde i valrörelsen och som de gjorde efter valet. (RUT)

Arbetslösheten ökat snabbare i Sverige
Arbetslösheten har ökat mer i Sverige än genomsnittet i Europa. Arbetslösheten i Sverige är nu högre än i jämförbara länder såsom Belgien och Tyskland (Eurostat)

(M) vänt överskott till underskott
Den borgerliga regeringen ärvde 70 miljarder kronor i överskott. Det har nu förbytts i ett underskott som är ungefär lika stort. (Finansdepartementet)

* SCB anger att det har försvunnit närmare 40 000 jobb i den kommunala välfärden. Men vissa av jobben har övergått till privat sektor.

Edit: ja, det bär mig lite emot att länka till sossar då jag inte tror de kommer att föra en politik som i mycket skiljer sig från borgarpacket, men håll till godo:

Kulturbloggen, Stefans konspirationer, HBT-Sossen, Ulrika Falk

I Sverigedemokraternas verklighet…

morpheo — Tue, 08 Jun 2010 08:30:35 +0000

…är det legio att hänga ut meningsmotståndare. I Sverigedemokraternas verklighet är det helt okej att ta foton på folk och publicera dessa på webben, fullt medvetna om vad det kan innebära för dessa människor i form av gliringar, påhopp och trakasserier. Även sexåringar. Inte för att jag tror att de vuxna får svårt att försvara sig, men barnen har inte riktigt samma möjlighet.

Det här med att fotografera meningsmotståndare är annars inte något nytt vad gäller de svenska brunskjortorna och har upprepats genom historien vare sig de fotograferande organisationerna hetat VAM/Sverigedemokraterna, NSF/Svenskarnas Parti(sic!), Nordiska Rikspartiet, Nationaldemokraterna eller annat. Nu är det bara frågan om det återigen går att polisanmäla Stefan Olsson (& Carina), denna gång för brott mot PUL, och eventuellt fotografen Bengt Hellström.

Vad folk i kommentarerna (HD) inte förstår är den demokratiska fostran det faktiskt innebär att ta med sig sina barn på demonstrationer – i synnerhet då mycket det vi idag ser som självklart; kvinnlig rösträtt, åttatimmars arbetsdag, barnomsorg till alla, den relativt långa semester vi åtnjuter, et cetera, vunnits genom utomparlamentarisk kamp. Detta innefattar givetvis även rätten att organisera sig, vilket är något Sverigedemokraterna åtnjuter, men rätten att organisera sig kräver inte att allt sker i tystnad och med tillstånd, rätten att organisera sig säger även att om det är någonting du är emot så har du all rätt i världen att säga ifrån, skrika till, göra din röst hörd! Det gjorde folket i Landskrona och deras barn. Huruvida dessa är blonda och blåögda eller ej är i sammanhanget fullständigt ointressant.

Jag har inte velat länka till Sverigedemokraternas sida, har inte velat ge dem den gratispoängen, men fan vad det är svårt när de klämmer ur sig saker som “Ett land – ett språk – en flagga !” (googla det). Visst är det väldigt mycket “Ein Land, ein Volk, ein Führer” över det hela? Blåsippa av, brunskjorta på. Glöm inte armbindeln, stretcha gärna innan ni heilar!

Jinge, Jerker, Johannes, Svensson, Röda Malmö,

Problemlösning armé-style

morpheo — Mon, 07 Jun 2010 23:14:18 +0000

Hur löser USA:s armé problemet med att deras soldater i full datorspelsstil skjuter ihjäl 12+ människor i Irak? Svaret är egentligen självklart i all sin enkelhet: De fängslar givetvis Wikileaks källa, den soldat som ursprungligen spred videon vidare. Soldaten i fråga är 22 år gammal, vilket – genom användandet av enkel matte – torde innebära att han var runt nitton, kanske tjugo, är när brottet begicks. För det är ett brott vi ser, även om han kanske inte själv var delaktig. Får mig osökt att tänka på Paul Hardcastle och hans gamla slagdänga 19. Hur den skulle låta om den spelats in idag kan du höra på den andra videon. Tyvärr handlar det väl mest om soldaterna och inte om folket som drabbas av dessa. Men visst låter allting alldeles för bekant?

A voice in my head saying this ain’t a game
If I survive this hell I will never be the same
Should I be here? I can’t say for sure
…if I don’t understand what I’m fighting for

DN, Wired, AB, Al Jazeera, Sydsvenskan, Contagious Love Experiment

Under Zions kalla stjärna

morpheo — Mon, 07 Jun 2010 22:23:18 +0000

Vi var i höjd med Saloniki
när molnen drev isär
och vi såg Egiska Havet
klart och tydligt.
Det var en skönhet utan like,
nästan som i en sagovarld,
när vi flög över
dom Nordliga Sporaderna.
Vi rundade Pirèus
och landa’ i Aten.
Staden låg där, vit
och lockande, i solen.
Men jag stanna’ vid en TV-skärm
som stod i ankomsthallen.
Jag ville se dom sista nyheterna
från Jerusalem.
Och under Sions kalla stjärna
såg jag småflickor som fallit,
med blodrosor på blusarna
där kulorna trängt in.
Under Sions kalla stjärna
såg jag samma blanka terror
som jag minns den
från Warszawa och Berlin.

Jag skulle segla över havet,
ner till Haifa från Athen,
med några hundra
deporterade palestiner.
Men det var svårt att finna ett fartyg
som var till salu för nåt sånt
på grund av pressen på
den greska regeringen.
Men jag försökte kultivera mej,
i väntan på besked,
så jag drev omkring en del
i kvarteren runt Omonia.>
Jag såg bouzoukidans i Plaka,
jag såg det slitna Parthenon.
Och varje afton såg jag nyheterna
från Jerusalem.

Och under Sions kalla stjärna
såg jag småflickor som fallit,
med blodrosor på blusarna
där kulorna trängt in.
Under Sions kalla stjärna
såg jag samma blanka terror
som jag minns den
från Warszawa och Berlin.

Så fann man så ett fartyg,
i Larnaca på Cypern,
Och vi talade om vår resa
halva natten.
Och vi skrattade hysteriskt
när israeliske ministern
stod och upphöjde oss
till mördare i TV.
Men vi skrattade inte längre
när vi såg i morgonbladet
att dom som chartrat båten
mördats samma natt.
Man hade sprängt dom i atomer
vid en räd mot deras bilar.
Så nu satt vi framför nyheterna
från Jerusalem.

Vi söp oss fulla på hotellet
bland tysta palestinier
och bland agenter från Mossad
som köpte vykort.
Men alla ville ändå resa,
det fanns ju, trots allt, en båt,
och ingen orkade längre räkna
dom som stupat.
Så, i gryningen, kom beskedet,
vi alla visste skulle komma,
om att fartyget hade sprängts
i Larnaca.
Så jag reste från Athen
med dödens trötthet i mitt hjärta.
Och på kvällen såg jag nyheterna
från Jerusalem.

Björn Afzelius / Under Zions kalla stjärna / Don Quixote

Motbilder, SvD (som svar till SvD)

Nicholas O’Keefe berättar om skeendena på Mavi Marmara (#shiptogaza #flotilla)

morpheo — Mon, 07 Jun 2010 09:02:22 +0000

En undrar hur Israel kommer att reagera när fler skepp börjar dyka upp på horisonten!

Gaza, Palestina, Israel, Ship to Gaza, intressant?
SVT, DN, DN, DN, DN, SDS, SDS, SDS, SDS, SvD, SvD, SvD, SvD, ETC, AB, Guardian, Naomi Klein, Rachel Corrie

Vittnesberättelser om #shiptogaza (någon sorts översättning)

morpheo — Fri, 04 Jun 2010 21:19:19 +0000

Newshoggers har samlat på sig information och länkar till vittnen som kan berätta vad som egentligen hände när Ship to Gaza bordades av IDF. Jag försöker mig på en översättning, eventuellt med egna kommentarer, som i så fall kommer att markeras med [ kommentar /m ]. Jag är inte journalist, inte heller aspirerar jag på att vara en. Kontrollen över ord, satsbyggnad, etc, är inte ens i närheten av att vara i paritet med en reporters. Hav överseende.

Ögonvittnen, både aktivister och reportrar, motsäger Israels version

(av Steve Hynd)

Allteftersom Israel börjar frige de aktivister och journalister som gripits efter överfallet mot Gaza-skeppen, börjar dessa berätta sin egen version av händelserna. Berättelsen har hittills dominerats av officiella israeliska pressreleaser och “hasbara” (förklaring/propaganda) så det är viktigt att dessa vittnens röster hörs av den internationella gemenskapen. Hittills slår dessa vittnesmål dock inte igenom i USA-media. Om så vore fallet skulle tveklöst fler nordamerikaner hålla med om New York Times ledare med krav på en “opartisk internationell undersökning” – inte en självbekräftande sådan under israelisk regi.

Viktigast är att varje vittnesmål emotsäger den Israeliska självförsvars-versionen och hävdar att israelerna först anföll med båt och redan hade öppnat eld mot skeppen innan soldater började firas ner från helikoptrar. De är även överens om att ett flertal människor sköts bakifrån eller från ovan, att de israeliska anfallarna inte tillät vård av de skadade och att vapnen som slets ur soldaternas händer tömdes på ammunition och slängdes överbord.

Den kanske bästa vittnesskildringen att börja med är den Paul McGeough, två gånger utnämnd till årets journalist i Australien, kan ge oss.

Det israeliska anfallet skedde i samband med morgonbönen; när ett flertal personer befann sig på Mavi Marmaras bakre däck för att be medan den stora turkiska passagerarfärjan stävade genom internationellt vatten i östra Medelhavet.

…Plötsligt briserade chock-bomber och tårgas på bakre däck, där böner hölls fem gånger om dagen. Passagerarna med flytvästar verkade först inte märka något medan de som var bakom tog på sig de få gasmasker som fanns ombord och ytterligare andra, iklädda asbesthandskar, försökte kasta tillbaka granaterna mot de israeliska soldaterna innan de exploderade.

Fast soldaterna i gummibåtarna misslyckades med att haka fast i passagerarfärjan så fortsatte de vara ett irritationsmoment, eller kanske ett lockbete, då Israel bestämt sig för ett planbyte; om de inte kunde komma upp från vattnet skulle de falla ner från skyn.

När aktivisterna hörde maskinerna, rusade de från övre däck till skeppets översta plan där de slet ner militärerna redan innan de ens landat, avväpnade dem medan de slog dem tills, enligt några närvarande, ledare (bland aktivisterna) krävde att israelerna inte skulle skadad. Dock inträffade ett fall då en militär kastades ner från ett däck till ett lägre.

…Uppgifterna kring den förste militärerens landning är motsägelsefulla; några aktivister sade att han var skadad och bars ombord på skeppet för behandling av den ombordvarande läkaren. En serbisk kameraman, Srojan Stojiljkovic, sade att några av aktivisterna hade beväpnat sig med kedjor och metallstänger som använts för att fästa livbåtarna.

“Några av människorna fångade den förste militären innan han landade, ett fåtal började slå honom men många gick emellan för att skydda soldaten med sina egna kroppar”, sade kameramannen. “En annan soldat med blödande näsa fördes in … några slog till honom men inte så många som jag förväntat mig.”

Mattias Gardell, ledare för den svenska stödgruppen för Palestina, bekräftade att soldater hade blivit slagna, men insisterade på att de inblandade var obeväpnade och kastade soldaternas vapen överbord för att upprätthålla skeppets ickevåldspolicy.

McGeogh berättar även att minst två människor sköts i ryggen medan de behandlade skadade, en annan sköts uppifrån.

Den turkiske skådespelaren Sinan Albayrak sade att han hade sett en av de äldsta turkiska aktivisterna beordra passagerarna att sluta slå två israeliska soldater. Senare såg han en turkisk fotograf som hade skjutits i bakhuvudet medan han och de andra hade försökt hjälpa en sårad aktivist. “Israeliska trupper öppnade eld mot dem … vi sprang från den sårade mannen”.

Bland de döda finns en turkisk journalist, Chetin Genghis, vars huvudskador antyder att han blivit skjuten uppifrån – möjligen från en av helikoptrarna. Efter att ha bevittnat hans dödsögonblick sade hans kollega Hisham Goruney: “Jag vill glömma, jag kan fortfarande inte tro att jag såg det.”

Ytterligare en av de döda sades vara en indonesisk kameraman, Sura Fachrizaz, som skjutits i bröstet. Där fanns även en malaysisk doktor som enligt aktivister sköts medan han såg till de sårade.”

Allt detta har bekräftats av andra vittnesmål. Kanadensiske Farooq Burney, företräder en organisation som hade med sig en last bärbara datorer för att hjälpa till att utbilda barnen i Gaza.

I samtal från Istanbul, dit han anlänt efter att ha släppts från israeliskt fängelse, sade Burney att den israeliska militären började skjuta objekt mot skeppet innan militärerna kommit ombord.

“Många ljud från skjutvapen hördes tydligt. Om de kom från gummikulor [gummiklädda stålprojektiler /m] eller om det var skarp ammunition så kom det mycket eld från helikoptern och båtarna (runt Mavi Marmara.)”

Burney berättade även om det första dödsfallet han bevittnade.

Kanadensiske Farook Burney (37) berättade hur en äldre aktivist dog efter att ha skjutits i bröstet. “Vi kunde inte se var han träffats, så vi öppnade hans flytväst och uppfattade tydligt att han träffats i bröstet, han förlorade mycket blod”, sade Burney.

“Det var på… höger sida, precis bredvid bröstet och det blödde. Han dog”, tillade han.

Burney berättade även att aktivister som tog pistoler från militären tömde dessa på ammunition och slängde vapnen i havet, vilket går emot israelisk försäkran om att vapnen vändes mot militären.

Abbas Al Lawati, journalist för Gulf News, skrev i sin egen tidning:

Då jag såg arga aktivister dra en militär nedför trappan och slå honom förlorade jag min journalistiska objektivitet och fann mig försöka förmå aktivisterna att sluta slå soldaten.

När jag såg vreden i aktivisternas ögon trodde jag att de skulle döda honom. Jag mindes de krig Israel utkämpat på grund av fängslade soldater och hur många som dött på grund av dessa. Min tanke var att om en israelisk soldat dog på det skeppet så skulle hela flottan bombas tills den sjönk.

Det var, förstås, innan jag såg blodbadet. Aktivisternas vrede kontextualiserades plötsligt när jag såg ett antal personer bära en döende man nedför trapporna. Hans ansikte, täckt av blod, gick inte att känna igen. Tydligen var han en av de första som föll efter att ett israeliskt vapen märkt honom mitt i pannan [det talas om lasersikten /m] och från en helikopter sköt hans hjärna rätt i händerna på den aktivist som försökte hjälpa honom.

Lawati beskriver även mötet med en av soldaterna som avväpnats av skeppets passagerare.

Jag tog ett par steg ner för att filma den tillfångatagne soldaten, medan jag kämpade för att hålla balansen på grund av allt blod under mina fötter. Han stod chockad i ett hörn och grät medan han omhändertogs av två ombordvarande sjukvårdare.

Det var overkligt. jag visste att den där soldaten kunde förstöra hela flottan och tänkte att jag skulle försöka få närbilder på honom. Jag förde kameran så nära hans ansikte som möjligt och frågade efter hans namn. Han var för traumatiserad för att kunna svara. I hans ögon såg jag dödsskräck, han var skräckslagen. Sedan hörde jag kvinnor skrika. “De kommer!”

Den nyzeeländska aktivisten Nicola Enchmarch pratade med NZ Herald:

Hon sade att hon såg en aktivist bli skjuten på däck efter att styrkorna stormat skeppet, en del av den flotta som försökte bryta blockaden mot Gaza och leverera förnödenheter.

“Han sköts i huvudet, antagligen med skarp ammunition eftersom hans bakhuvud, skadan var stor”, sade hon till BBC.

“Han dog där och vi var tvungna att röra oss då det började bli helt galet. Det kom mängder av eld från alla håll.”

Hennes grupp flyttade ner från däck för att söka skydd inne i båten och fly faran. På vägen såg hon en man som skjutits i ryggen och överlevt.

Hon sade att aktivisterna agerade i självförsvar medan de israeliska styrkorna var hotfulla och aggressiva. De sköt ljudbomber och vad som möjligen var tårgas.

Medan irländske Dr. Fintan Lane berättade om sina erfarenheter på ett av flottans mindre skepp.

Dr. Lane säger att han blev överfallen: “När de bordade vår båt bjöd vi fredligt motstånd. Jag satt på golvet och försökte resonera med dem, men de israeliska soldaterna attackerade oss fysiskt”.

“Flachra (Ó Luain, från Boston i USA) släpades omkring på marken och jag fick en pistol riktad mot mitt ansikte av en skrikande militär. Han var så manisk att jag fruktade för mitt liv.”

Haneen Zuabi, en palestinsk medlem av det israeliska Knesset som fått dödshot på grund av sitt deltagande i konvojen berättade för reportrarna:

“Israel ville ha många döda för att terrorisera oss och sända ett meddelande om att inga framtida hjälpsändningar skulle tillåtas bryta blockaden mot Gaza”, sade hon till journalister under veckan.

Zuabi sade att marinbåtar omringade Mavi Marmara och besköt skeppet innan soldater sänktes ner från en helikopter. Hon gick ner i hytten och sade att två dödade passagerare fördes in inom loppet av minuter, följda av ytterligare två svårt sårade.

Soldaterna vägrade hörsamma hennes krav på medicinsk hjälp till de sårade, som dog kort därefter.

Zuabi, känd i Israel för sin goda hebreiska, sade att soldaterna sade till henne att översätta deras instruktioner. Först vägrade hon. “Jag skrek tillbaka, ‘Varför bad ni inte om min hjälp innan ni mördade dessa människor?’”

Al Jazeera journalisten Jamal ElShayyal spelade in sitt vittnesmål åt den egna radiostationen. Juan Cole skriver:

Han försäkrade att israelerna öppnade eld medan de bordade fartyget och att en passagerare träffades uppe på huvudet. Många passagerare har nu bekräftat att de blev beskjutna innan militären ens hade sina stövlar på däck. Antagligen var det denna eld som dödade och sårade några av passagerarna och gav upphov till den arga reaktionen och anfallet mot soldaterna.

Se ElShayyal’s vittnesmål nedan:

Robert Mackay ger ett udrag av sitt vittnesmål för NYT:s The Lede-blogg:

Det var uppenbart att det definitivt kom eld från luften då en av de dödade klart och tydligt skjutits ovanifrån. Han sköts och kulan träffade honom på huvudets ovansida. Det kom även eld från havet. Det mesta av den första elden från vattnet bestod av tårgas- och ljudgranater, sedan blev det skarp eld. efter att jag slutat fylla i den sista rapporten och var på väg under däck såg jag en passagerare, som med en vattenslang försökte skölja bort soldaterna, bli skjuten i armen av soldaterna i båtarna under oss. (…)

Det råder inget tvivel från vad jag såg att skarp ammunition användes innan någon israelisk soldat var på däck. Vad jag såg, serien av händelser som inträffade, det fanns en pool-kamera, så reportrarna turades om att avge rapport, så efter att jag avgett min första vände jag mig om för att se vad som hände och då avlossades flera skott. Faktum är att i en av helikoptrarna framför skeppet kunde du nästan se soldaterna sikta med sina vapen ner genom något sorts hål eller glugg på helikopterns undersida och avlossa skott efter skott utan att ens sikta. Och de skotten var definitivt skarpa.

Och uppenbarligen upphörde inte våldsamheterna efter att israelerna tagit kontrollen. Irländsk-amerikanske fredsaktivisten Ken O’Keefe – före detta militär i USA:s marinkår – säger att han blivit misshandlad två gånger när han suttit i israeliskt förvar. Andra misshandeln var så svår att han fortfarande befinner sig i israeliskt sjukhus, nu i hungerstrejk.

Det finns en anmärkningsvärd samstämmighet bland ögonvittnesrapporterna som israelanhängare tveklöst kommer att slå ifrån sig genom att hävda medbrottslighet medan andra kommer hänföra till sanningen. Vad som är säkert är att dessa vittnesmål är så annorlunda från de som kommer från officiellt israeliskt håll att vi måste ifrågasätta israels trovärdighet som ärlig händelserapportör lika mycket som vi ifrågasätter ögonvittnena – kanske även mer då många av ögonvittnena är journalister med rykte om sig vad gäller opartisk överensstämmelse och inte aktivister eller soldater som följer order.

Robert Mackay skriver:

Sättet dessa vittnesmål skiljer sig från den israeliska militärens verkar göra en oberoende undersökning nödvändig. Detta gäller i synnerhet då Israel, enligt onsdagens The Lede, uppenbarligen har mycket mer videobevis än de än så länge gjort tillgängligt.

I en inlaga som säger att Israel inte ska utföra utredningen säger Noam Sheizaf, en israelisk journalist och bloggare, att journalister i flottan verkar ha blivit släppta utan något av det videomaterial de filmat under raiden, material som skulle förstärka deras rapportering.

Israel har konfiskerat bland det viktigaste materialet för en utredning, nämligen filmer, ljudupptagningar och fotografier som tagits av passagerare (och) journalister ombord samt av Mavi marmaras säkerhetskameror. Sedan gårdagen har Israel redigerat de filmerna och använt dem till sin egen PR-kampanj. Med andra ord har Israel redan beslagtagit det mesta av bevismaterialet, undanhållit det från världen och ändrat i det. Ingen domstol i världen skulle (lita) på att de [Israel /m] skulle undersöka det.

Obama-administrationen och pro-israeliska kongressledamöter säger att Israel är kompetent och kan ges förtroende att undersöka sitt eget agerande. Allt vi hört från de frigivna säger att så är inte fallet.

Palestine Monitor har talat med den italienske aktivisten Manolo Luppichini som berättat att han blev slagen av sina israeliska vakter när han var gripen då han “velat ringa min familj och min ambassad“. Luppichini säger att han även pratat med australienska Jennie Campbell, en av sjuksystrarna på Mavi Marama. Hon berättade för honom att hon sett och räknat till nittion (19) kroppar, inte de nio som medierna skriver om.

Gaza Flotilla Survivors lägger upp ögonvittnesskildringar.

Min luktar oxo fisk! » Samhälle

Vad är det för fel på en sjubladig blåsippa?

Related posts

Svenska @hamnarbetarna i blockad mot Israel!

Related posts

Apropå Beatrice Ask…

Related posts

Jävla idioter, ni jagar ju vanliga familjer!

Related posts

Till er som ska rösta!

Related posts

I Sverigedemokraternas verklighet…

Related posts

Problemlösning armé-style

Related posts

Under Zions kalla stjärna

Related posts

Nicholas O’Keefe berättar om skeendena på Mavi Marmara (#shiptogaza #flotilla)

Related posts

Vittnesberättelser om #shiptogaza (någon sorts översättning)

Related posts