Det är beklämmande att läsa artikeln som Kvällsposten/Expressen publicerat angående händelsen på en skola i Malmö. Beklämmande eftersom “tidningen” i sin jakt på annonsförsäljning väljer att okritiskt granska uppgifter från ett par upprörda  föräldrar i en situation som kräver en mycket vidare syn på det inträffade.

Ja, det som inträffat är allvarligt och har anmälts, både av skolan och föräldrarna. Ja, de övriga föräldrarna har all rätt att vara oroliga för sina barn. Ja, åtgärder behöver sättas in – kanske utöver de som redan är på gång.

Men.

Inte på något sätt gör detta att ett grundproblem som antagligen är större än vad någon enskild (kanske även de drabbade föräldrarna) har kännedom om bör förringas till en fråga om “han eller vi”. Samtidigt som jag har full förståelse för föräldrarnas oro kan jag inte se hur det hjälper pojken att bli flyttad från plats till plats, att behöva varva skolgång med hemskolning, att riskera att få byta skola gång efter annan – eftersom en flytt allra troligast medför nya problem, nya anpassningssvårigheter och nya incidenter – och rent allmänt känna sig oönskad. Det vi riskerar då är att inom ett par år ha en än mycket mer problematisk ung man på halsen, med problem vi inte ens kan fantisera om att vi kan förutse.

Jag tror inte nödvändigtvis på att ordna upp problem med kramar och mjäk, men sätt vänligen saker i sitt rätta perspektiv: Pojken är 10 år gammal. Nu kommer snart sagt alla på skolan ifråga att veta vem det handlar om och genast har vi byggt en föräldraledd och mediestödd grund för mobbing och utanförskap. Det är sorgligt, som sagt, att vissa tidningar – i sin iver att sälja annonsplats genom att flörta med våra lägsta drifter och instinkter – triggar på sådana här skeenden. I synnerhet när de troligen stjälper mycket mer än hjälper. Mobbmentalitet har sällat gagnat någon; ett mediadrev – som detta förhoppningsvis aldrig blir – gör mer skada än nytta. Är det ens någon som tänkt på hur detta drabbar övriga som är utsatta i situationen?

Nästa steg är att de upprörda föräldrarna ska samla underskrifter för att försöka få bort pojken från skolan. Det intressanta i sammanhanget är att föräldrarna till den direkt drabbade flickan inte kommer att delta i en sådan manifestation.

Den här bloggposten skickas även via mail till artikelförfattaren Anders Bengtsson.

Edit: Det är nu augusti och Anders Bengtsson har fortfarande inte svarat. Ni kan väl höra av er till honom och kolla vad fan han sysslar med?
Edit #2: Över ett år senare, skickar detta:

Minns du den mordhotade flickan på [skola] i Malmö?

Jag skickade ett mail till dig direkt efter händelsen – eller snarare: direkt efter artikeln, baserad på en nyhet som Sydsvenskan, för övrigt, tackade blankt nej till. Det har gått över ett år nu utan att jag fått svar, och nu undrar jag helt enkelt vad fan du sysslar med, på ren och simpel svenska. Sälja nyheter på småungar, är det där ribban ligger nu?

Vem jag är? Jag är flickans far.

This content is published under the Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 Unported license.