Under en kurs i ekologi/resurssnålt tänkande på utbildningen gick vi igenom just vatten, hur mycket vatten “kostar” när en framställer olika saker. Nu har nyheten – dock utan något som helst samband med oss som gick kursen – nått både Ny Teknik och Dagens Nyheter. Exemplen som ges är bland annat att en hamburgare “kostar” 2400 liter vatten, ett kilo kött 1600 liter och så vidare. Rent generellt kostar köttdiet mer vatten än vegetarisk diet, något som läggs till mina återkommande funderingar om vegetarianism.
Under sex års tid var jag vegetarian. Det var rätt långt innan den nya veganvågen, men mycket efter att det egentligen börjat diskuteras. Mina anledningar var egentligen ganska enkla:
I hela tredje världen pågår en ständig utfiskning av kusterna. På många platser är situationen så illa att den lokala fiskenäringen håller på att dö till förmån för (företrädelsevis) europeiska och japanska fiskeflottor – hela flytande fabriker som sköter fiske och efterprocessering i ett enda steg utan att angöra hamn.
Dock är det lite värre än så eftersom majoriteten av denna fisk blir foder till våra köttdjur: fågel, gris, ko och så vidare. Dessa djur äts av oss och på så vis bidrar vi till att svälta tredje världen genom att döda deras hav.
Jävligt fel. Alltså blev jag vegetarian – inte alls för att “det är synd om djuren”. Tvärtom fick jag dåvarande ordföranden i Djurens Rätt (då: NSMPD, Lisa nånting?) att utbrista i ett “men så kan du väl inte säga” (fritt ur minnet) när jag krasst konstaterade att kött faktiskt är gott.
Att då läsa om vilket vattenslöseri köttproduktion är – energislöseriet har jag ju viss koll på – gör att tankarna förstärks. När dessutom både dotter och son börjat fråga “pappa, vad är det här för kött?” och ständigt kommer med ett “uäck!” när de får höra svaret, parat med ett “pappa, jag vill inte äta ko/gris/får/whatnot“… då är jag beredd igen. Såpass att när ungarna kommer med att de inte vill äta kött så svarar jag att det finns alternativ. Idag blev det soppa med “sojakött”. Gott. Inga invändningar.
Fan, kanske är dags igen snart?
Visste du förresten att ett par jeans kostar från 6000 till 30000 liter? Vatten, alltså.
Andra bloggar om: kött, vegetarianism, vatten, mat, miljö
This content is published under the Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 Unported license.
Det här vattnet som “förbrukas”, var kommer det ifrån och var tar det vägen?
Det mesta är regnvatten som faller på grödorna, går genom fotosyntesen och sedan dunstar ut i atmosfären för att sedan falla som regn igen. Det vatten som som djuren dricker kissas ut, samlas upp och används som gödningsmedel och går därmed in i kretsloppet också.
Vad gäller jeans så är Aralsjön ett ytterst tydligt exempel på att det inte nödvändigtvis behöver vara så: En gång världens största insjö(?) – numera en kissfläck på kartan.
När man har så stora produktionsfaciliteter som vi har idag, där tusen tjurar som dricker ca 600 liter vatten om dygnet samsas om ganska små ytor innbär det att det är onormal stor koncentration av individer (köttdjur) på en viss plats .Det innebär att fotosyntesen slås ut, för vad gör man för att få plats med alla dessa individer?- Man avverkar träden som ska sköta största delen av den processen och bygger stora stall där istället. Så nej, det är inte regnvatten som faller på grödorna, de konstbevattnas dessutom väldigt ofta, och det vatten som djuren dricker kommer från våra vattenledningar. Allt annat än en naturlig process alltså.
Lisa
Jag är vegan sedan 6år och jag älskar smaken av kött. Är man vegan för att man tycker kött är äckligt är man inte ens vegan. Vegan innebär att man inte äter animalier pga att det är otroligt oetiskt att döda andra levande varelser och på kuppen förstöra jorden för alla levande varelser. Jag älskar sex också men jag hade aldrig tagit sex från någon med våld.
Liquid smoke och kryddor kan få vad som helst att smaka som kött.
De platser i världen som har problem med vattenbrist är oftast tättbefolkade och har torrt klimat. Vi bor i Sverige och har inte sådana problem, vilket kan läsas i en OECD-rapport:
” Eftersom jordbruket till största delen
får sitt vatten från regn är vattenförbrukningen låg, och stod bara för 4 % av total vattenförbrukning under
2000 [3], något som också återspeglar den mycket begränsade konstbevattnade arealen, som var mindre än
2 % av den totala jordbruksarealen under 2002-2004.”
http://www.oecd.org/dataoecd/34/30/40807060.pdf
I praktiskt hela Sverige förnyas grundvattnet mycket snabbare än det används under ett år eftersom nederbörden fyller på.
Vill man skydda vattenförsörjningen ska man undvika att köpa mat från områden med vattenbrist eller undvika att turista där.