Min luktar oxo fisk!

Jag tror förvisso inte det är många – till vänster om sossarna och annan borgerlighet, vill säga – som skulle hävda att den så kallade öststatssocialismen var en socialism värd namnet, men nej. Jag tror inte heller att ett hänsynstagande till miljö och insikt i miljöförstöringens konsekvenser innebär att vi måste leva i misär. Det handlar oftast om att fördela resurser – ekologiska såväl som ekonomiska – på ett rättvist sätt, något som inte sker idag.
Inte heller tror jag att nolltillväxt(?) innebär fattigdom, vad nu fattigdom innebär vid en jämförelse med tredje världen, så förklara gärna närmare vad du menar.

(I klartext: jag tror du har fel)

Tjena Åsa. Nu är jag ju inte direkt någon anhängare av bestraffning som korrigeringsmetod egentligen, men jag förstår precis vad du menar.

Jag tror att det kan vara idé att börja begagna sig av alla lex-marior, -saror osv som finns. Och kanske snuten oxo då.

Jag kritiserar tillväxt för att tillväxt mäts i pengar, inte i hur många som överlever en njurtransplantation eller hur många dagisplatser det finns. Tillväxt är BNP – inte hur BNP fördelas, det är därför jag kritiserar tillväxt. Dessutom kritiserar jag det eftersom tillväxt innebär att fler naturresurser missbrukas – något som kommer att drabba oss som en gåsskit i nacken i förlängningen – utan att det ger annat än kortsiktiga ekonomiska vinster. Då dessutom till kapitalet och inte till oss alla – nej, jag tror inte på Thatchers och Reagans “Trickle down-teorem” heller, den har motbevisats mer än en gång.
Jag säger inte att kina inte ska ha någon tillväxt, jag säger att kopplingen mellan tillväxt och naturförstöring är solklar. Som jag skrivit tidigare så tror jag inte heller att vi är “på väg att förstöra planeten”, åtminstone inte för andra än oss själva, utan att den klarar sig med eller utan oss – alltså är det inte planetens väl och ve jag tänker på.
Innan jag spårar ur: säger du att Kina inte har några resurser så är du fullständigt ute och cyklar, bäste herre!

Jag håller med dig om att en bit malm i marken inte kommer till mycket användning om den inte förädlas, men: Varför måste detta ske först och främst för ekonomisk vinning? Jag kan ärligen inte förstå det. Min motivation ökar hundrafalt om jag vet att hela idén med att förädla malmen är att, exempelvis, kunna bygga bussar som skickar barn i nån by i Angola till skola och utbildning än om det bara handlar om att skiten ska köpas och säljas handelspartners emellan.

Givetvis är jag fullt medveten om hur pengar är basen för fungerande (kapitalistiska) ekonomier, men det är ingen lösning som jag tycker är… ett monetärt beroende är inte min grej helt enkelt. Jag är – om något – anarkist, jag tror på ett småskaligt strukturerat samhälle där beslut fattas i så god konsensus som det bara går, där alla är så delaktiga som det bara går och där det mesta produceras och konsumeras lokalt i görligaste mån. Hela den monetära tanken gör ju exempelvis att bröd kan ta en kedja, från ax till limpa, som spänner från att skördas i Skåne, bakas i Norrland, förpackas och distribueras via Tyskland och säljas i butik i… Skåne.

Jag är kanske snurrig, men du förstår säkert att vi inte har samma mål (jag har dessutom varit uppe i snart 40 timmar). Dessutom mäter jag inte levnadsstandard i pengar – jag kanske snarare mäter livsstandard. Jag har varit miljonär en gång i tiden, alltså många miljoner. Nu har jag inte ett skit, men tro mig när jag säger att mitt liv, trots skillsmässa, halvtidsföräldrarskap och problem att krångla ihop studier med arbete med barn med skola med arbete (du fattar) är många gånger bättre nu än då.